Abrasiv vattenskärningsteknik – exakt och skonsam

I dag är abrasiv vattenskärning en väletablerad bearbetningsteknik och ett utmärkt komplement till både laserskärning och plasmaskärning. En stor fördel är att metoden är kall och därför inte orsakar inre spänningar, smälta kanter eller härdning av arbetsmaterialet. Att skära med vatten och sand, alltså rena naturmaterial, skapar dessutom en god arbetsmiljö fri från föroreningar i form av exempelvis gaser som kan uppstå vid andra metoder.

Många upptäcker också fler användningsområden än de först planerat för, eftersom de kan skära i princip alla material utan att ändra inställningen på verktyget. Investeringen i utrustningen, som redan är betydligt lägre än för andra metoder, kan därmed löna sig ännu tidigare än beräknat.

Så fungerar det

Abrasiv vattenskärning fungerar så att en högtryckspump ger ett vattentryck på cirka 4 000 bar som trycks mot en bricka av industridiamant, en så kallad safir. Safiren har ett hål och en tunn vattenstråle med diametern 0,1 mm skapas. När strålen passerar fokuseringsmunstycket ökar diametern till cirka 1 mm. Då skapas ett undertryck i blandningskammaren och abrasivmedel sugs med.

Många parametrar spelar in för att få ett gott resultat. Generellt ser man vid skärning till att komma igenom arbetsstycket och anpassa matningshastigheten efter önskad ytfinhet på snittytan. Den abrasiva skärstrålen avverkar material genom partikelerosion. Partikelerosion medför att det tar tid för jetstrålen att arbeta sig igenom arbetsstycket, vilket möjliggör utmärkning av hålcentrum för framtida efterbearbetningar till exempel centrum för borrhål, där körnslag inte längre behövs, och där hålcentrum alltid hamnar i rätt läge. Abrasiv vattenskärning ger fina toleranser och fina snitt, men snittytan blir något konisk.

Metodens fördelar

Här följer några fördelar med abrasiv vattenskärning jämfört med metoder som exempelvis laser och stansning.

  • Abrasiv vattenskärning är en kallbearbetningsmetod. Den ger därför inte upphov till inre spänningar, smälta kanter eller härdning av arbetsmaterialet.
  • Metoden lämpar sig väl för små serier eftersom ställtiderna ofta är små.
  • Extremt tunna plåtar och plåtar upp till 300 mm i tjocklek kan skäras. Den största volymen på de plåtar som skärs har en tjocklek på mellan 2 och 10 mm.
  • Det finns nästan ingen begränsning på skärkonturens 2D-utseende. Konturen ritas med ett CAD- program och överförs med CAM till skärpanelen.
  • Små skärkafter som leder till enkla uppriggningar. De senast tio åren har metoden vuxit mer än någon annan konkurrerande metod.